Hey Elbow

Efter de stora framgångarna med ”Blanca” släpper Malmös indierocktrio Hey Elbow sin andra singel ”Martin” den 26:e november via Adrian Recordings. Sångerskan Julia Ringdahl mässar ”I don’t want to go for the second time” åtta gånger, och för varje gång är man djupare inskruvad i rytmens mekanik, en klaustrofobisk känsla av att snurra omkring i en hypnotisk virvel av repetitioner.

Trion har en bakgrund i jazz, och det märks, för dessa 2 minuter och 36 sekunders malande är utstuderad kakofoni. Den nya singeln är ett namn utspottat i passion, men med behärskning, kort, elegant, koncentrerad på gränsen till monotoni, likt den bästa punken, utan att kompromissa med föregångarens intensitet och mäktighet.

Debutalbumet kommer 2015, men redan nu i höst kommer ni kunna se dem live flera gånger, bl. a. här i Göteborg den 5:e december på Scandic Europa.

Bojan Buntic

 

5a266580lol

Ibland så krackelerar det. Det där som du inte ville skulle komma upp till ytan bubblade oundvikligen upp. Men du spacklade över det. Försökte hantera situationen i tystnad. Ville inte förstöra något, bara hålla sams.  Ungefär det har  Grouper (Liz Harris) låtit tonsätta i sin senaste låt. Det låter onekligen lite gladare än förra månadens ”Call Across Rooms”  men det är fortfarande en påtaglig melankoli som har valt att leta sig in på ”Holding”. Liz viskar fram sina ord, som för att dämpa resonansen av hennes sorgekväden, låter illustrera mörkret i det ljusa, viskar om att vilja bli omfamnad av någon men samtidigt om att tyna bort i dens armar. Ju fler ord man uppfattar, desto mer förvrängt blir allt det som vid första anblicken gav en antydan om ett uns av glädje. Hon sjunger om morgonen när ledsamheten kommer, om tårarna som faller och bildar mönster på fönstret. Och pianot det  suckar, fortsätter motvilligt att spela sin melodi samtidigt som Liz Harris stämmor fullföljer sin sorgsna dans över tangenterna.

Groupers åttonde album ”Ruins” släpps den 31:a Oktober på Kranky Records.

Mattias El Mansouri

Skärmavbild 2014-10-24 kl. 12.59.32

Det kryllar av bra och intressanta sovrumsproducenter här i Sverige. Men att hitta fram till dem är som att försöka plocka kantareller i skogen på natten, framförallt när de inte gör så mycket väsen av sig och inte  bryr sig om massmedial uppmärksamhet. Men jag stötte på en av dem häromdagen. Han heter Claudio Solórzano, bor i Stockholm och gör musik under namnet Hwulu.  Han släppte i veckan låten Hanuman, en låt vars sound  befinner sig  i efterdyningarna av något som Balam Acab hade kunnat skapat. Men det som skiljer honom från Balam Acab är den kallare atmosfären och den lite mörkare ljudbilden som återfinns på Hanuman. Det gör Hwulu till en oerhört intressant producent, om jag får säga det själv. Håll ögonen på honom!

Mattias El Mansouri

Ms. Henrik har precis släppt den festliga nya singeln ”Bullshit Baby”, med tillhörande Classic Music Video. Jag loggade in på FB och klickade upp chattrutan med Henrik Eksvärd. Vi snackade allt möjligt glamouröst: om hur hen snodde en klubb en gång i tiden, LA-drömmar, Jim Jarmusch, snobben, Den Ultimata Festen, den bästa poplyriken, och mycket mer.

Bojan Buntic

Videon till ”Bullshit Baby”:

Här har ni intervjun:

i fb-chatten med Ms Henrik

the hanged man

Rebecka Rolfart började sin karriär som gitarrist i det  hyllade svenska indiepopbandet Those Dancing Days, men när de valde att ta en paus 2011 gick Rebecka sin egen väg. Det ledde till ett bildande av bandet Vulkano som hon sedan lämnade för att fokusera på sin egna musik. Nu har den sett världens ljus i musikprojektet The Hanged Man.

The Hanged Man är ett tydligt avstamp från den glada ljudbilden som vi kunde höra på Those Dacing Days musik, något som har resulterat i reverbdränkta och melankoliska ljudbilder, inte minst på singeln Into The Night som låter dig sugas in i det vackraste av mörker. Rebeckas musik är lika becksvart som ett svart hål vilket gör hennes musik säregen, originell och behövlig inom den svenska popscenen. Vilken tur att hennes debut då släpps på Kning Disk/Telegram Studios den 10:e November!

Mattias El Mansouri 


dolce hand i hand nomethod

Dolce är en svensk indiepopduo bestående av Anna Levander och Leopold Nilsson. Deras bitterljuva debut ”Hand i Hand” gör en filmisk entré via Nomethod Records den 20:e Oktober.

I gott sällskap med Luxurys Farväl till Ungdomen och Adrian Recordings Alice Boman gör duon bräckligt vacker, minimalistisk gräsrotsmusik ala Velvet Underground fast från sängkammaren. Miniatyrer som lämpar sig lika bra till små 10 000-kronorsfilmer och stora blockbusters i jakt på ett filter av nostalgiskt, längtande skimmer över soundtracket.

”Hand i Hand” är en romantisk saga, en perfekt addition till en kärleks falnande höst. Likt musiken på JJs debutalbum låter det mer som ett avlägset minne än en händelse i nuet.

Bojan Buntic

glenn udéhn lilla london brinner

Mer renodlad Göteborgspop lär ni inte få än på den nya indieprinsen Glenn Udéhns debutskiva Lilla London Brinner. Från albumtitel och låttitlar till versrader på romantisk, ödesdiger svenska, allt är så fantastiskt Göteborgsindie att Håkan Hellström hade kunnat sno en rad eller slinga eller två från Udéhns arsenal till nästa skiva. ”Förlorare som vi” är en av de bästa och mest dekadenta låtarna på skivan, och den har vi äran att premiärspela för er idag.

Med många fantastiska spelningar i trakten och ett fullpackat Jazzhuset på releasefesten vet vi att vår nya låtskrivare är här för att stanna, och vi hoppas att elden sprider sig över hela Sverige.

Bojan Buntic

artworks-000092388275-r6zi29-t500x500

Den hemliga och tillbakadragne malmöproducenten följer upp föra månadens ”har drunknat” med nya låten ”här”. Det låter aningen mer tropiskt denna gången, med vackert fågelkvitter som löper genom hela det vackra och melankoliska stycket. Det är lika mystiskt och outgrundligt fint som vanligt, med hemsökande, nerpitchade röster och avvägda pianoackord, något som enligt mig gör hmmdes till Sveriges mest intressanta producent just nu.

Mattias El Mansouri

vita-bergen-vita-bergen-artwork

Göteborgs Vita Bergen släpper sitt självbetitlade debutalbum-i-miniatyr den 22e oktober via fantastiska Kning Disk / Telegram Studios. Lyssna på en första glimt genom persiennerna på ”Curtains”, en indiesaga i det stora formatet, vars explosiva slut för tankarna till bl a Arcade Fires Funeral. 

Bojan Buntic

krig & fred över alla tak

Göteborg har en röd, hemmastickad tråd, en romantisk ådra, ett musikarv som är alldeles eget Göteborgskt. Krig & Fred är nästa skapelse i denna tradition. Deras nya EP Över alla tak (mixad och inspelad av Rikard Hjort från Westkust och mastrad av Robin Rudén) hamnar in bredvid fantastiska yttringar av Almedalen, Bobastian, Lilla Symfoniorkestern och givetvis också husguden Håkan Hellström. Band och artister som gjort Göteborg till just Göteborg. En romantisk plats som varje utsocknes drömmer om, och den största anledningen till att jag flyttade hit.

Och när man hör så fina låtar som ”Väder & Vind”, så vet man att man vill stanna. Den har vi äran att premiärspela för er idag. På fredag 10 / 10 kan ni se dem live på deras releasefest på Jazzhuset. Jag har hört att de blivit en smärre orkester nu, att de kommer vara sju på scen och att det kommer vara ett redigt Göteborgskt röj. Lyssna nu noga och memorera den fantastiska texten så att ni kan gå med i allsången under kvällen.

Bojan Buntic