Alpaca Sports

Jag tycker att det är märkligt hur ofta man i ett pressmeddelande får höra att indiepop ”av den gamla skolan” är en bristvara. Tvärtom, vi lever i efterdyningarna av en tid då klassisk, melodidriven, gullig, tillbakablickande, nostalgisk, osv — ja då just den sortens indiepop Alpaca Sports gör var i överflöd. Särskilt i Sverige (fast oftast, då med andra slags arrangemang). Berättelsen är att idag, mitt i all denna elektro, så finns det faktiskt lite skön innerlighet också. Något som kämpat sig igenom all denna dubstep, house, eletropop, och experimentell musik. Det är en knäpp historia, för vi lever i en retrobesatt tid där nya band hellre tittar tillbaka på ”den gamla goda tiden” än att titta framåt. Och det finns gott om ”old-school” indiepop. The Shins släppte ännu en bealtlesinfluerad powerpopplatta för några dagar sen. Ett tag var det viktigt att ha de rätta referenserna och citera rätt band. T.ex. The Smiths, eller varför inte Belle & Sebastian? (”Nobody writes them like they used to, so it might aswell be me”) På tal om sistnämnda så släppte de en platta 2010.

Jag är inte så entusiastisk över duon Alpaca Sports. Men jag älskar Ray Kimurateckningen på omslaget (föreställer det inte typ mig och flickan jag gillar?) och jag tycker att Just For Fun är en väldigt skön låt. Den släpps tillsammans med ”I’ll Never Win” på en 7” via Luxury och englands Dufflecoat Records (kan man tänka sig ett mer indiepopnostalgiskt namn?) den 22 Mars. Det sägs att den redan är uppbokad dock. Och, just det, de har en releasefest samma dag på Jazzhuset här i Göteborg.

Här kan ni se den Falkenberginspelade videon till singeln som sträckt sig ända till Italien och Peru:

Björklund Trio 

Och bara för att bevisa min poäng så kan ni höra ännu en powerpopduo, inte från Göteborg denna gången, utan från Piteå. De heter Björklund Trio, består av sångaren György Barocsai från Ungern och Christopher Zakrisson, som råkade, så att säga, kulturkrocka med varandra under studenttiden; de har en EP ute, är osignerade, och jag har ingen aning om varför de kallar sig för en trio. Här är då Radio Go:

/Bojan Buntic

Ps. Den 22 släpper också ett annat Luxuryband, Skansros, sin andra fullängdare, Rekviem till en dröm. Läs min recension av den på kulturbloggen.com.