Bästa Nya Album: Daniel Savio – ”Ill Eagle”

Gehitmusiken —  13 februari, 2013 — Lämna en kommentar

DANIEL SAVIO ILL EAGLE

Artist: Daniel Savio
Album: Ill Eagle
Etikett: Flogsta Danshall
Släppdatum: 13:e februari 2013
Betyg: 8.5 / 10

Blinkblonkplonkplinkblblblblaaaank; ksch, swch, swii, skweee. När man inte kan sova för:

1. druckit fem koppar kaffe
2. läst alla Manifest om Dadaism (redan plöjt igenom
futurismen: man ska va fort)

BLAST! Alla jävla ord, huller om buller
journalister, poeter, uppsatser
LYSSNA på VÅR MUSIK
jobb, jobb, jobb, pengar, pengar
drömda cash
chhhshhhshhchhshhchshhahchshha, Dada-recensioner;
Dada-kritik; Dada-fuck-din-jävla-ism.

3. Försökt sig på surrealism, Bretons instruktioner
under täcket, mysigt, bredvid kanin som luktar du
och jag
4. Klottrat ned anteckningsblocket med
meningslösheter igen, andligt
kludd — tänt doftljus —
och i samma veva försökt, försökt
5. Försökt förstå Wittgensteins Tractatus, — varför i
helvete — åter igen, fastän jag sa
aldrig igen, och sett en skiss på en skog
som jag ritat som barn
fastnaglad på ett träd (träd, fågel, hus)
i en lövskog från 1998 (drömt lite, somnade nästan
blev nästan fågel)
5. När man ska upp — ja, som varje morgon fast
klockan sex, för att åka till Stockholm
(först en sväng förbi posten, skicka brev)
utställning om Picasso, hem igen och så
6. Tankar på Malmö, alla hjärtans dag
(ja, fina tankar också, i all stress)
7. Nödlösning: svälja en alvedon, eller ja, ok, en till
(varför har jag ingen whisky hemma?)
8. Blunda
9. Slappna av

Och nu sitter jag här med en Zingo Orange bredvid musen, bredvid ett paket köttbullar, en snusdosa, alla mina koppar kaffe. Stirrar in i väggen. Och lyssnar på det mest futuristiska jag någonsin hört: Daniel Savios senaste, Ill Eagle.

Jag såg på mobilen, på FB, att albumet släppts under natten; och, under alla mina misslyckade försök till att somna, eller ja, inte somna, försvinna bara, lockades jag av att höra hur fan det låter. Och jag kan inte påstå att det är lugnande: men, vid det här laget har jag gett upp mina förhoppningar om Sömnens Ljuva Glömska och istället börjat fokusera på det som alla de här futuristerna talar om: Energin, Spontaniteten, Det Nya — Det jag trodde jag skulle höra på Ill Eagle, och det jag nu lyssnar på.

Ska detta välta omkull de gamla idolerna med nya sound? Digitala samuraisvärd som skär igenom popmusikens strukturer; gitarrister som gör harakiri med sina fenders och trummisar som sväljer sina trumpinnar i häpnad och uppgivenhet. En avantgardistisk, minimal, funkig 8-bitssymfoni, så kallat skweee (WTF e SKWEEE?) när det är som bäst. När jag hör ”Lucifer Rising” vill jag bli till ren impuls och flyga in i ljudet av de vackra syntarna, bli någon slags Tron-varelse som dansar på neonljudvågor och käkar mumsig, kall laser istället för kalla köttbullar. För ”Real Gangstas Don’t Live”. Nödlösning: Dansa till allt plink och plonk och blonk och blink och blip och blop. Ja, blinkblonkplonkplinkblblblblaaaank; ksch, swch, swii, skweee. När det är som bäst.

Bojan Buntic

Annonser

Inga kommentarer

Be the first to start the conversation!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s