Bästa Nya EP: The Radio Dept. – Occupied

emilmoodysson —  21 juni, 2015 — Lämna en kommentar

The Radio Dept. - Occupied

Artist: The Radio Dept.
Album: Occupied
Skivetikett: Labrador Records
Betyg: 9/10

Natten till den artonde Juni är ytterligare en sömnlös sådan. Klockan är 07:34 och det rum jag i åtskilliga timmar lönlöst försökt finna ro i blir allt ljusare. Den oundvikliga, outhärdliga och obarmhärtiga dagen vänta. Mina ögonlocks tyngd är min största last när jag i revolt mot det lilla sunda förnuft jag fortfarande har kvar, försöker ta mig igenom dagen som om jag faktiskt sovit åtta härligt hälsosamma timmar. Den gassande solen, och de 18 grader celsius som agerar sällskap knyter sig som en tvångströja runt min redan utmattade kropp och själ.

Men den artonde Juni är också dagen då jag hittar tillbaka en gammal vän. En silkeslent drömsk vän, med en röst som yttrar ord med en precis lika len tunga. Det skånska drömpop-bandet The Radio Dept. är tillbaka, med EP:n Occupied släppt på skivetiketten Labrador Records. Efter fem års tystnad, utan att räkna fjolårets singel Death To Fascism och singelsamlingen Passive Aggressive (2011) bjuder The Radio Dept. upp till ännu en hypnotisk vals.

Occupied kommer hand i hand med en viktig lärdom. All heder åt återträffar med nära och kära från förr, men förvänta dig inte att det är samma person som sist ni sågs. The Radio Dept. har på den här EP:n kastat en hel del av det gamla. Det som tidigare var kännetecken för The Radio Dept. har fått ställa sig åt sidan för nya tongångar. Genom hela den här skivan finns det ett outgrundligt mörker, som inte riktigt nått ut på tidigare album. Redan under första spåret går det att bevittna den här förändringen. Det sju minuter långa titelspåret är som någon slags varelse från djupet av underjorden, här representerade med en minst sagt upptagen trummaskin och nästan gotiska synthesizer-mattor. I låtens instrumentala mittenparti kompletteras en för The Radio Dept. ovanligt hetsig synth-slinga med ett familjärt klingande piano. Den kyla som EP:ns ljudbild lämnar lyssnaren med är inte bara en fräsch omväxling, den kompletteras också på ett otroligt fint sätt av de spår från förr som lämnats kvar. The Radio Dept. har absolut inte gjort en 180 graders vändning, utan snarare tagit ett stort kliv åt sidan, för att kunna fortsätta gå framåt.

Kvarlevorna från förr slutar inte heller där. Johan Duncansons sång är fortfarande lika vacker och känslosamt präglad, och kanske allra främst på skivans andra spår. Med noisig rundgång och någon slags dallrande shaker som ackompanjemang tar Duncanson ton och yttrar orden ”It looked like heaven, but feels like hell”. En röst som av skeptiker skulle kunna avfärdas som otydlig eller tråkig. Lyckligtvis är jag inte en av dem. Hur Duncanson valt att framföra orden på de här låtarna är nämligen precis lika klockrent som det alltid varit. Den lite sorgset onyktra mansrösten lyckas beröra precis som den alltid gjort. Den ensamma shakern förvandlas efter hand till ännu ett intrikat beat, och rundgången säger farväl för att ge plats åt synth-mattor som i ett hav av phaser och sorgsen harmoni blöter ner ljudbilden. Emellanåt kommer det ett parti där det ambivalenta tillåts vara ljudbildens härskare när en naiv stråk-melodi samsas med en morrande synth-bas.

Nytänkande, balans och en gnutta tradition är de viktigaste ingredienserna för att beskriva vad som händer på den här EP:n. Det tredje spåret Down Down Down (här i en remix gjord av Uppsala-duon Liminals), som också är EP:ns allra sista, staplar nymodighet på nymodighet. Det går faktiskt så långt att jag stundtals glömmer bort att det är The Radio Dept. jag lyssnar på, och inte någon slags remix av soundtracket till någon vilda västern-film i behov av dammtorkning. Men med min tillfälliga förvirring åt sidan, finns det ändå mycket som hänvisar till bandets tidigare fotsteg i mer drömlika territorium.

Den artonde Juni blev Occupied mitt alldeles egna parasoll, i skydd mot den ack så hemska solen. En solförmörkelse, båda för mig personligen och i bandets diskografi. När jag på grund av förlorad sömn inte tillåtits drömma, gav The Radio Dept. på den här EP:n tillbaka det som gått förlorat.

Emil Moodysson

 

Annonser

Inga kommentarer

Be the first to start the conversation!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s