Archives For Video

Makeout Point

Makeout Points debutsingel ”The Place Where We Used To Live” öppnar våldsamt som en fullblodad punkorkester  ala Misfits, dirigerad av en moshpit på tiotusen sjuttonåringars glädje. Detta är energin som staten är rädd för: kärleken under en spelning där det enda blodet som rinner är reverben från gitarrers sylvassa melodier, och där vi möts i ett mantra om gemenskap som höjer oss över facebookflödets depressioner. Med medlemmar ur favoriterna Psykofant och nya intresset Ed.1 & Brus lyckas Shiva, Simon, Theo, Alma och Andreas tillsammans med producenten bakom hajpade NEJ skapa en känsla av kollektiv sorg över saknad ungdom, med bitterljuv shoegazing, gitarrsprak, sjuhelvetes vackra vokaler och poetiskt text av finaste indiekänsla: ”I grew up with love all around me and when I got hurt my mom would kiss the aowie”. Släktskapet till skandinaviens bästa indieakter är tydlig men markerar sig tydligt mot både Agent Blå och Makthaverskan. Vi har att göra med en helt ny eld i Sveriges fantastiska indiescen.

Vi presenterar idag stolt videon till denna superfina singel som perfekt gestaltar låtens känsla och avståndet till det förlorade förflutna genom filter och effekter i sann D.I.Y-anda signerad Theo Brus, Simon Hjort och Edwin Dickson.

Annonser

Ozzy Vilken Vacker Dag

Alla delar Ozzy, från Malmö via Stockholm till Göteborg, 99 personer som förstår finess i en grov skånskas tacksamhet över att finnas trots 99 problems allt är bra en riktigt slaskig höstsommardag över Pildammsparken. Jag har en outsiders perspektiv på Malmö och fastän jag varit där väldigt mycket senaste tre åren har jag aldrig varit i insidan av stadens hjärta, det enda jag vet är att det är staden med störst hjärta i Sverige. Och denna kärlek märks i Ozzys något depressiva slaskvideo, även genom snöblandat regn blir staden en vacker, drömsk plats i hans video, långt ifrån Henrik Möllers fullkomliga elände.

Kika på videon, läs grymma lyrics, tacka Gud för att du vaknar upp och lägg åsidan dina 99 problem ett tag, tacka Gud för att du vaknar upp och kan lyssna på fetaste hiphopen.

Ozzy
Refräng: x2
Jag steg upp i morse cheese vilken vacker dag
Tre apor varje dag , samma tecken varje dag
Jag tackar Gud varje dag jag vaknar upp
Dagen rullar på jag måste flytta min produkt
På med mina kläder ”ring ring” jag e där
Jag vakna upp i morse siktet på cash.

Vers:

Får ett samtal av min bror , kom till Ica de live
Telefoner aktiveras alla kunder jag e live
Polisen kör in häromkring alla hatar polisen
Cliche men fuckt fuck polisen
Många borta nuförtiden hoppas dom hör mig
I varje anstalt så mina bröder hör mig Jag vakna upp i morse siktet på cash
På med mina kläder ring ring jag e där

Oh vilken sommar dag,
99 problem , förutom de jag mår bra
Dolla Dollarbill big up till isen
Hoes på min dick e du sick kompis
Jag sa ”hoes på min dick e du sick kompis”

Refräng: x2
Jag steg upp i morse cheese vilken vacker dag
Tre apor varje dag , samma tecken varje dag
Jag tackar Gud varje dag jag vaknar upp
Dagen rullar på jag måste flytta min produkt
På med mina kläder ”ring ring” jag e där
Jag vakna upp i morse siktet på cash.

Vers 2 :
Har ett samtal med akhoj , om jag lever kvar imorn
Tänker leva life om dom kommer spreja allt
Polisen kör in häromkring alla hatar polisen
Ingen snackar med polisen
Djungeldrama eskalerar sommardagar
Många dum du du dum typisk sommardagar
G-runda genom Malmö, staden saknar palmer
60 för en kasse kom se staden den är vacker
Oh vilken sommar dag,
99 problem , förutom de jag mår bra

Dolla Dollarbill big up till isen
Hoes på min dick e du sick kompis
Jag sa ”hoes på min dick e du sick kompis” x2

Refräng: x
Jag steg upp i morse cheese vilken vacker dag
Tre apor varje dag , samma tecken varje dag
Jag tackar Gud varje dag jag vaknar upp
Dagen rullar på jag måste flytta min produkt
På med mina kläder ”ring ring” jag e där
Jag vakna upp i morse siktet på cash.

Bojan Buntic

 

11921781_978452315508316_6597514681453296733_n

Jesper Lidang har startat ett nytt projekt där han går under namnet HÔN och i den ”relativt” nya singeln Honeydream, går äntligen min utopi om en värld utan barn och lodishandskar (avklippta vantar där fingerspetsarna syns) i uppfyllelse.

Långsamt och gungande rör sig HÔN i ett koboltblå sken där blicken dras till det heliga; Vatten blir vin, gudinnor på piedestal och icke existerande tabuvantar.

HÔN´s sammetslena röst är placerad i ett sound hämtat från syntpopens 80-tal och precis som den ”kultförklarade” västtyska popgruppen; Alphaville, har HÔN´s Honeydream samma trollbindande egenskaper som att blanda känslor och teater i en våg av synth eufori, där nostalgi och reflektion över livet och dess förluster ständigt är närvarande som förblindat och hypnotiserat skriker; ”SÄTT MIG PÅ REPEAT!”

Isolde Berkquist 

 

 

untitled
Omslag av Dan Persson: https://www.instagram.com/smutskult/

Som musikproducent och remixare är jag avundsjuk på Zap Holmes, en av de mest sprudlande kreativa inspiratörerna härifrån gbgay. Idag 12:e februari släpper han det elektroniska äventyret Zap Holmes Adventures via Extragalactic Sounds, en fullspäckad EP med melodier, ljud och glittrande FX som svämmar över mixen, en nära nog jungle-artad kaskad av vild perkussion över det. Det är en extatisk och disorienterande ljudbild, som att vara inuti en pingpong/godis/kodismaskin i Tokyo, som virvlar och bumpar och knuffar en tillbaka mot repeatknappen.

Vi har äran att premiärvisa videon till låten ”Nymph”, en ganska läskig historia med en mörk, glitchande gestalt genom ett kikhål, i obenämnd mark- och skog.

Här kan ni också lyssna på albumet i dess helhet: https://extragalacticsounds.bandcamp.com/album/zaps-adventures

Bojan Buntic

unnamed

”Jag har skapat och skrivit eget från det ögonblick jag lärde mig att ta några ackord på gitarren. Det svåra för mig har aldrig varit att skapa och skriva musik. Det svåra har varit att bli klar. Att bli nöjd. Shit. Men nu är det dags.”


Dagarna innan Way Out West flög det ner ett virtuellt brev till oss från en avsändare som kallade sig Roos. Han undrade om vi kunde premiära hans nya låt, ett vackert stycke melankolisk pop som han döpt till ”Något som”. Däremot kom det att dröja ett tag, lite mer än en månad ungefär, innan han var villig att släppa ut sin fågel ur buren. Vad vi inte visste var att han under den tidsfristen hade fått Hybris efter sig. Inte odysseus-sorten utan skivbolaget Hybris, du vet, de som huserar några av Sveriges bästa artister: Azure Blue, Postiljonen och This is head för att nämna några.

Som tur var landade han ett kontrakt och efter en tids brevväxlande  får idag ”Något som” se världens ljus här på Ge Hit Musiken. Låten är skriven och producerad av Jonatan Roos, och markerar hans debutsingel från den kommande EP:n Du och jag som ska släppas i höst. På låten gästsjunger Hanna Ek. Vi kunde inte vara mer glada över att få äran att premiära och glädjas åt hans nya plats i Hybrisfamiljen, så vi bad honom att svara på lite frågor:

Vill du berätta lite om dig själv och ditt musicerande?
Jag har skapat och skrivit eget från det ögonblick jag lärde mig att ta några ackord på gitarren. Det svåra för mig har aldrig varit att skapa och skriva musik. Det svåra har varit att bli klar. Att bli nöjd. Shit. Men nu är det dags.

Och ”något som”? Vad handlar den om? 
Dofter är intimt sammankopplade med känslor och minnen. På en millisekund kan en slungas tillbaka till ett minne och en känsla som upplevdes för år sedan. En precis känsla, den känslan. Proustminnen. Våren är en tid då det händer mig ganska ofta att jag tas på sådana turer, förflyttas i tid och rum, tillbaka till minnen och starka känslor. Det kan riva upp, det kan bygga upp, en kan bli lycklig, en kan bli ledsen. Dessa ”vårturer” blev utgångsläget till denna låt. ”Något som” är en singel från min kommande debut EP ”du&jag”. 

Och ditt samarbete med Hanna Ek?
Ett underbart samarbete. Hanna är grym. Träffade Hanna för första gången på en bar på söder ihop med gemensamma vänner. Helgen därpå var jag hos en kompis och då var hon där också. Vi spelade gitarr och sjöng och jag tänkte på en gång att hon måste vara med i denna låt. Dagen därpå skickade jag henne låten ”något som” och frågade om hon ville vara med och det ville hon ju uppenbarligen. Hanna kommer ni få höra mer av!

Mattias El Mansouri 

Professor-P-Dj-Akilles-Press2-photo-Martin-Wichardt-LowRes

 

 

Det första jag tänker på när Professor P och Akilles dyker upp i svart kostym och svart fluga är UGKs ”International Player’s Anthem”. Den klassiska låten där Outkast gästar och videon handlar om Andres bröllop. Det är beatet, det pampiga blåset i kombination med soul-samplingen, men antagligen också bilen och hur Professor P jämför sitt förhållande till hip hop med ett äktenskap.

Akilles kör och Professor P rappar från passagerarsätet. Det finns bara en fil. Inte för att det inte skulle gått att bygga ut vägen, det finns gott om plats längs sidorna, men det behövs inte för det är en liten landsväg, den är inte särskilt trafikerad.

”We created a lane to provide the soul vibe for the sake of the game” – de skapade filen för flera år sedan men de är egentligen fortfarande de enda som kör i den.

Jag gillar videon för att den kombinerar så många klassiska uttryck inom den amerikanska hip hopen: den nercabbade bilen, den långa raka vägen, och sättet att stå rakt upp och ner och rappa framför kameran. Alla dessa uttryck är väldigt amerikanska, men istället för palmer och gator och stränder kantas vägen här av barrträd och björkar och gröna fält. Och istället för att stå och rappa och digga i ett gathörn står de på en klippa vid en stor sjö. Alltså de klassiska uttrycken i en svensk kontext.

Jag kommer förutom UGK och Outkast att tänka på Blu, och det är knappast heller någon slump. Låten heter ”So Amazing”. De rappar som jag skrev innan om att ”provide the soul vibe”, och Akilles samplar till och med från hooken på Blu & Exiles ”So(ul) Amazing”. Men jag gillar det. För Professor P refererar nästan i varje låt han gör till sina egna influenser och hip hopens referensramar. Bara i den här låten droppar han Timbuktu, Kool G Rap och Rakim. Och Akilles gör ofta samma sak i beatsen, refererar till olika tider och känslor genom att sampla rader eller enstaka korta fraser från andra rappare. Som här när han scratchar Talib Kweli.

Och jag vet, det blir ibland tröttsamt att alltid referera tillbaka till den amerikanska hip hopen även när man skriver om svensk hip hop. Det tycker jag själv. Men samtidigt går det inte riktigt att komma ifrån. Och jag känner att speciellt när man pratar om några som Professor P och DJ Akilles går det verkligen inte att komma ifrån, med tanke på hur starkt de har ena foten i traditionen hela tiden, och den utgår faktiskt, vad man än tycker om det, från USA.

Men därför gillar jag också hur de åker på en svensk landsväg och står vid en sjö. Hur de tar den amerikanska traditionen och det amerikanska arvet: från de tre stora scenerna, västkusten, östkusten och södern, och på det bygger vidare med det svenska.

”This that rugged street corner rolling dice rap, Swedens finest” –  rappar P från en idyllisk sjö. Och det är som att det sammanfattar allting jag tycker om den här låten och videon.

Viktor Emanuelsson

Jessy_Hyper_B1_02211bw-670x670

Ontariobaserade och Hyberdubsignade Jessy Lanza har delat med sig av av videon till låtan ”You Never Show Your Love” från den kommande EP:n av samma namn som släpps den 24:e Juli på Hyperdub. I videon ser vi Jessy spela på sin synth bakom en byggnad i ett industriområde, obrydd och totalt likgiltig inför de två gigantiska luftdansare som graciöst står och flaxar med sina armar på varje sida om henne. Musiken som ackompanjerar är sparsam och smekande, en sorts sensuell post-futuristisk soul-hymn som bärs up av släpande trap-beats och tillhörande tung bas. Det för nästan tankarna till Kelela och Movement: minimalistisk, hypnotisk och alldeles, alldeles underbar..cause less is more, right?

Mattias El Mansouri 

bat for lashes

Svenska Jay-Jay Johanson som är aktuell med sin tionde platta Opium som vi recenserade förra veckan teamade upp sig med ingen mindre än Robin Guthrie från Cocteau Twins (som även gästar på spåret ”Scarecrow”) för att göra en oerhört vacker och shoegazeflörtande cover på Bat For Lashes (Natasha Khan) ”Laura”. Med rhodes, släpande elektroniska trummor och gitarrplock som låtits resonera ut i oändligheten (tacka vet jag en av shoegaze’s finest Robin Guthrie) har de skapat ett stycke svajande melankoli och en smärtsamt vacker cover på en av världens bästa låtar.

Mattias El Mansouri

11416293_834503436618129_1606906510366638578_o

Svenska XOV (Damian Ardestani) är numera ett stjärnskott efter att ha kontaktats av självaste popundret Lorde för att hon ville ha med honom i Soundtracket till Hunger Games: Mockingjay Pt.1 som hon fick uppdraget att fixa. I vintras släppte han EP:n Lucifer till bloggosfärens bejublan och lovprisning och nu är han aktuell med den oerhört vackra videon till låten av samma namn. Visuellt slående som få och delvis inspelad i karga nordliga norska landskap som gjorda för att konkurrera med Iamamiwhoamis naturalistiska alster.

I ett pressmeddelande sade XOW såhär om videon:

Videon speglar mitt liv på ett symboliskt sätt. Den handlar om att hitta sig själv i ett mörker och ta sig upp. Vi valde att filma större delen av videon i Nordnorge eftersom vi ville ha både grottor, berg, hav och snö. Introt och performance-delarna är inspelade i Tensta, på gatan jag först bodde på när jag kom till Sverige och sedan i ett vattentorn där jag brukade hänga. Det kändes väldigt surrealistiskt, och mina barndomsvänner från orten var där för att visa sitt stöd.”

Mattias El Mansouri


Daniel Savio The Devil Don't Love You Like I Do

Skweee-pionjären Daniel Savio håller på slänga ihop sitt femte soloalbum av skeva, minimalistiska beats. ”The Devil Don’t Love You Like I Do” är första smakprovet från Against All Odds, en glimt av vad som ser ut att bli en rejält nerdrogad resa.

Bojan Buntic