Arkiv för mixtape

lolva

Hej Simon! Berätta lite om dig själv: vem är du, vad inspireras du av och vad gör du på dagarna?

Jobbar som servitör på Fotografiskas event-del. Brukar ha lite småprojekt för mig hela tiden. Proddar egen musik till och från. Musik som låter skräp. Agerar ljudtekniker och spelar in lite småband vars musik jag gillar. Stockholms farligaste(!) band, Psykofant, bland annat.

Precis som dom flesta med minsta musikintresse är det musikbranchen jag vill jobba inom. Management, event, skribent, ljudteknik. Det finns många delar som tilltalar mig. Men kommer förmodligen sluta på något helt annat bedrövligt jobb. Sakta låta öronen vissna med åren och loopa gamla låtar från “min tid” medan jag klagar på att allt nytt som kommer ut inte är riktig musik. Som dom flesta.

Vad brukar du lyssna på och varför? Vad betyder musik för dig?

Lyssnar på musik på olika sätt vid olika tillfällen. Ibland som en stämningssättare, eller soundtrack till min omgivning om man säger så. Ibland på ett sätt där det mer handlar om en jakt efter nya spännande ljud, eller ett speciellt ljud eller känsla jag gillar. Ibland på ett sätt där jag följer olika vågor för att jag tycker att det är intressant hur vissa ljudbilder först avvisas, sedan evolveras och plötsligt blir accepterade och slutligen sätter en ny standard. Ibland för att väcka något inom mig. Musik är ett mångsidigt intresse, och med alla dom sidorna kommer en stor bredd av genrer. Vad man lyssnar på är den där obligatoriska jobbiga frågan man får på fest men aldrig någonsin lyckas svara på utan att svamla fram någon helt oförståelig, dryg, pretentiös mening. Just nu lyssnar jag på en hel del av den musik som ligger i den här spellistan. Annars lyssnar jag på mycket.

Du har gjort en spellista åt oss. Vad hör vi i den?

Det är en kvällslista som förmodligen kommer passa dig om du gillar artister som Flume, Jamie xx, Purity Ring och SBTRKT. En del Future Garage, lite stänk av Post-Dubstep, lite smygande trap-influenser, men framförallt en drös med långsamma grooviga elektroniska beats. Allt i en omsorgsfull packetering med blygsamma vift av magiskt 808-stoft och stadiga handklappningar. Mycket kvinnliga vocalister. Främst instrumentalt.

Trots att den bör spelas när grannarna börjar gå och lägga sig så vill den gärna spelas på ett ljudsystem eller hörlurar med bra, fyllig bas, då många av låtarna drivs av just basgångar.

The land below

”Your voice is angelically amazing and the production takes you away! …. ❤ from Canada!”

Jag tänker låta det fan-citatet från Facebook stå för hur jag känner för Erik Lindestads musik. Han är baserad i Malmö men jag vill ändå tro att han har byggt sig en liten tron-liknande studio ovanpå ett moln i ett fjärran land, för musiken han släpper under namnet The Land Below är alldeles för fjäderlätt, skimrande, solblekt och utdraget drömsk för att komma från ett land med så bipolärt skiftande väder.

Råkar ni dock vara väldigt obekanta med The Land Belows musik ska jag inte klandra er, för jag tycker helt enkelt inte att han fått den uppmärksamhet han förtjänar, detta trots att han gästat sveriges popkung Azure Blues senaste alster Beneath The Hill I Smell The Sea, släppte en av fjolårets vackraste EP:er och besitter en stämma lika len som nyrakade ben. Med det här i bagaget var det ju klart att han skulle göra en mix för oss, men först var han tvungen att uthärda en intervju med mig. Mixen+låtlistan finner ni längst ner. /Mattias El Mansouri 


GHM: Du har ju gjort en mix för oss: Vad hör vi i den?
TLB: Min mix är inte så mycket dansgolv utan mer hemmasöndag då jag själv är mer soffa än klubb. Samlade mina favoritlåtar från vänner och bekanta artister, min förhoppning är att en del av musiken ska vara ny för lyssnaren.

GHM: Berätta lite om din musikaliska uppväxt: hur kom du in på att göra musik?
TLB: Jag växte upp i en familj där sång och musik alltid fanns med. Är en sådan där som sjungit i kör och gått musikskola. Har så länge jag kan minnas alltid spelat och sjungit, men efter flera band är jag nu solo för första gången.

GHM: När föddes The Land Below?
TLB: The Land Below är fortfarande ett ganska ungt projekt, jag lade upp första låten i somras, en cover på The Presets This Boys In Love. Hade egentligen skrivit en hel skiva på svenska, men blev aldrig tillräckligt nöjd så jag gjorde om allting och gick tillbaka till engelska iom covern. Men nu är den nya skivan klar och redo att släppas till hösten. Låten ”En gång om året” blir den enda på svenska som finns kvar ute nu då jag städat bort de andra.

the land below 1
GHM: I år har du ju hunnit med att gästa Azure Blue på fyra spår på hans senaste platta och även remixat en av hans låtar: Hur träffades ni och hur kommer det sig att ni började samarbeta med varandra?
TLB: Jag lärde känna Tobias under de sista åren med mitt förra band Wild At Heart som jag hade med Li Stanley. Tobbe var vår bokare med utökad manager-roll och såg till att släppa vad som skulle bli vår sista låt på Hybris. Vi höll kontakten när jag flyttade till Malmö för två år sedan och han var mitt bollplank under arbetet med skivan på svenska som aldrig blev av. Han är väldigt inkluderande och gav mig t ex chansen att få remixa Asha Ali utöver min sång på hans skiva. Sjöng faktiskt på hans förra skiva också, men då i bakgrunden.

GHM: Jag har snokat runt lite på sociala medier och insett att du är (relativt) nybliven far! Hur påverkar det musicerandet?
TLB: Att ha två små barn gör ju att min tid till musik är begränsad, men det hjälper mig också att döda darlings och jag är mer produktiv nu än tidigare ironiskt nog. Det gäller bara att på förhand fundera ut vad som ska göras och sedan piska av det när tid finns. Jag är föräldraledig nu och det mesta av sången på skivan är faktiskt inspelat när den yngsta vilar på dagarna. Min fru hjälper mig också med låtarna, lyssnar, tycker och tänker. Hon kan städa bort de värsta av de sämre idéerna innan jag själv insett deras sämsthet. Svaret på frågan om vad jag gör när jag inte gör musik blir ju barnen. Skulle gärna fortsatt såhär om det hade gått men de flesta av oss behöver ju jobba också.

GHM: Vad lyssnar du helst på för musik?
TLB: I nuläget lyssnar jag mest på mina egna mixar för att kunna göra färdigt skivan, trååååkigt svar jag vet. Annars är Nine Inch Nails, The Presets, Robyn och Stina Nordenstam stora favoriter.

GHM: Några artister du tycker att vi borde hålla koll på?
TLB: Jag har ganska dålig koll på ny musik men jag kan tipsa om Barbarisms som finns med på mixtapet, samt Name The Pets senaste skiva som fick allt för lite uppmärksamhet. Hon är min absoluta favorit bland svenska producenter.

GHM: Den här frågan ställde jag till Sandra Mosh men du är ju också malmöit: Vilket ställe har den godaste falafeln?
TLB: Jag är ju relativt nyinflyttad och gissar att Sandra har bättre koll men jag gillar Möllans Habibi och Möllans Falafel för de senare har gott om annat vegetariskt.

GHM: Den här frågan som inte är en fråga får du svara på hur du vill. ❤
TLB: Ert hjärta får ett hjärta tillbaka! ❤ Såtillvida att det inte är en liggande glass i strut, då svarar jag med just en sådan då jag önskar att vi är med på samma tåg. ❤

TRACKLIST:
Name The Pet – So Slow
Elin Bell – Grey is All
Valsaland – Fåån
Moonbabies – Raindrops
Barbarisms – A Wash of Teeth and Eyes
Surfing The Elephant – Misbehave
Tjernqvist – Gå där du har gått
Lokatt – The Hill
Orkid – Stripped Games (live-rec)

Postiljonen Mixtape Ge Hit Mixen

Ge Hit Mixen, del två. Postiljonen, 2012s intressantaste popband, och årets mest lovande. De gav oss en fantastisk cover på Whitney Houstons ”How Will I Know”. De tänkte om hela låten, och gav oss sin egna drömska tolkning i form av ”How Will I Know / All That We Had Lost”. Både den, ”We Raise Our Hearts” och ”Rivers” var något av det bästa som kom ifrån Sverige förra året. Vi är stolta över att ha dem på Ge Hit Musiken.

Våra gästmixars syfte är, skulle man kunna säga, en överblick över potentialen som popmusiken, just nu, står inför. På 52 minuter har Postiljonen visat oss just hur stor den är. Det nya, (exempelvis Depthford Goth, Porcelain Raft, MØ, AlunaGeorge) blandas med älskade låtar som Kendal Johanssons tolkning av Big Stars ”Blue Moon” och klassiker som Roxy Musics ”More Than This” (ÄLSKAR DEN). Mixen är gjord med hjärtat och låtarna flyter in och ut ur varandra som vindar över ett popromantiskt drömlandskap. Lite som deras egen musik.

Bojan Buntic

Låtlista.

1. Init – Carbon Based Lifeforms
2. Union – Deptford Goth
3. Futureworld – Com Truise
4. Only You – Taken By Trees
5. November Skies – Tomas Barfod
6. The Morning – The Weeknd
7. Drifting In And Out – Porcelain Raft
8. Aquarium – Nosaj Thing
9. Blue Moon – Kendal Johansson
10. Glass – MØ
11. Solen Stiger Upp (Del 1) – Dungen
12. Your Drums, Your Love – AlunaGeorge
13. Blue Skies – Dråpe
14. Without You – Rainbow Arabia
15. Wadering Star – POLICA
16. More Than This – Roxy Music

 

Imorgon är det den 14 februari, alla hjärtans dag 2012, Sankt Valentins dag, och om man ska tro de vidskepliga kanske detta är den sista gången vi får fira kärlekens dag tillsammans. Så låt oss fånga dagen. Vi har satt ihop en lista över de vackraste kärlekslåtarna som skrivits, både de sorgliga och de lyckliga. En liten kärlekshistoria i låtform, kan man säga. En mixtape från två hjärtan till er alla! En liten present finns i slutet ❤

Först till en som står över alla listor. Har ni sett Ghost? Med Patrick Swayze (R.I.P) och Demi Moore? Då minns ni säkert scenen där de skapar en kruka tillsammans. Då, tror jag, var första gången jag fattade att kärlek är något väldigt viktigt. Man gör en lerkruka tillsammans och sen så kysser man varandra och sen så lever man lyckliga i alla sina dar. Det här kärleksparet lyckades t.om. överleva döden — ja, därav titeln, Patrick kommer tillbaka som spöke. Se, ingenting är omöjligt! För er som inte kan träffa er älskade idag, här får ni istället låten som ljuder i krukscenen. Den vackraste som skrivits. Hoppas ni träffar er korresponderande krukmakare snart!

The Righteous Brothers – Unchained Melody (lyssna gärna på brorsans cover också)

Och här är vår lista på de lyckligaste låtarna som skrivits om kärlek. Här har ni en spotifylänk också.

1. James Blake – A Case Of You

Har det någonsin gjorts en vackrare kärleksförklaring än Joni Mitchells original? (Jag gör ett försök längre ner med min egen dikt, i Jonis anda). Innan Kate Bush, Regina Spektor, Ani Difranco, Joanna Newsom, Grimes och andra älvor skapade musik gjorde Joni deras försök överflödiga. Men James Blakes cover, darling, fucking knäcker mig.

2. Håkan Hellström – Det är så jag säger det

Första gången den gjorde ett intryck på mig höll jag i en främlings hand, Håkan sa åt alla som ännu inte hittat kärleken att räcka upp en och hoppas på det bästa, och där viftade hennes framför mig, och 1, 2, 3 så höll vi hand. Hon tittade tillbaka och log. Hon hade fräknar. När han sjöng ”och hon skär sig i handleden” tryckte hon extra hårt. Och nån dag kommer någon tycka att hon är det finaste han vet.

3. Bright Eyes – First Day Of My Life

Den handlar om när man är så kär att man vaknar upp och inser att man precis vaknat upp. Känslan av att detta är den första dagen på ens liv. När jag och min kära lillebror knappt kunde sjunga eller spela gitarr bestämde vi oss för att bli gatumusiker i Sarajevo. Vi drev runt och sjöng den här låten över hela stan, och när jag säger drev runt, så menar jag att vi spelade på huvudgatorna i rörelse: folket runtomkring var förvånande. När vi spelade på bussarna blev det alltid liv, de undrade vilka droger vi gick på och jag — den deprimerade, Nirvana-sjungande Bojan — sa att jag gick på luft. Oändliga skratt och kvinnor som försökte reda ut mysteriet bakom mysteriet. Här spelar vi den på en resturang (Zeljo, cevape, världens godaste käk) medan vi väntar på vår mat. Titta så pyttesmå vi var!

4. Marvin Gaye – Let’s Get It On

Den är med i den ultimata musiknördfilmen High Fidelity. Den är med i tusen andra. Ofta i före-snusk-sammanhang. ”I’ve been really trying baby, trying to hold back this feeling, for so long, and if you feel, like I feel baby…” well, vad kan jag säga, det är den ultimata let’s get it on låten. Låt oss get it on.

5. The National – Slow Show

Varje gång det går åt självaste helvete tänker jag på de sista raderna Matt Berninger sjunger: ”You know I dreamed about you for 29 years, before I saw you/ I missed you for 29 years”.

Och nu till de 5 sorgliga.

1. Beck – Lost Cause

Singeln från hans album Sea Change (ett av pophistoriens stora breakup album, vid sidan om Spiritualizeds Ladies and gentlemen we are floating in space) lyckas få ett krossat hjärta att låta som en vacker dröm. Lite värme till er som förlorat i kärlek. Och skål, kamrater!

2. Ben Harper – Forever

I vått och i torrt? För alltid? Ja, vi slänger ur oss det där när vi är som mest kära. När vi ristar in hjärtan och namn i träd. När vi spraypaintar det på väggarna. Inget är så hållbart som jag + du. Ibland går vi sönder i alla fall. Och ibland hjälps man åt och lyfter upp varandra. Ibland skiljs man åt. Jag tror vi alla jagar vårt forever. Grattis till alla som hittat sin evighet! ❤

3. Arcade Fire – Crown of Love

Någon bär ju alltid kärlekens krona om man inte delar vikten. Detta är vad som händer när en regerar och den andra förlorar. You gotta be the one, you gotta be the way, and these are the only words that I can say. Ne Me Quitte Pas.

4. The Smiths – I Know It’s Over

Och när vi vet att det är över finns alltid Morrissey. Och whiskey. Och, om ni är riktigt lyckligt lottade, en kärleksfull bror! ❤

5. JAY-Z – Song Cry

You’re the most incredible, baby. Deep inside a nigga’s soulsick.

Och för er, mina absolut käraste läsare, som orkat ta er igenom hela listan, här får ni den där lovade dikten:

Mer än den som somnat bredvid

Jag är en delasängmänniska; ingen ordperson;

— inget ”jag älskar dig” i tusen variationer —

mer än tio rosor, en skejtkeps (oh, den kommer) och
Känn Ingen Sorg För Mig Göteborg i nyutgåva
i en Ett Kolikbarns Bekännelser bag
med dikten i

jag är den som ligger bredvid,

andas

till en film du inte hänger med i
(”Ennis, girls don’t fall in love for fun” –
både hon som rusar ut i tårar och han
som sitter tyst)

intill dig andas jag

och lyssnar på dina andhämtningar
när jag inte svarar på
”Vad sa han? Varför gjorde han så? Är det hon?”

Det är lilla döden för mig. Som att somna till en film. Då blir allt
lila. Du är

1) den som
lyssnar till min vaggvisa för flyktbenägna
2) stör dig på hur jag knäpper med fingrarna
3) den enda som gör mig nervös
4) den enda som gjort mig knäsvag
5) delar månen med mig (”Den ser arg ut nu – den ser
besviken ut? Hånfull? – Nej, nu är den glad!”) både här och där

och vart fan vi än hamnar älskling

6) Värd mer än allt som mina ord har samlat
7) den som jag hatar

Och jag älskar dig i tusen variationer.

/Bojan

PS. Listan finns på spotify.