Arkiv för Remix

about girls heart dancer remix

Det Göteborska remix-undret About Girls är känd för sin förmåga att klä av popmusik inpå huden, och göra om vilken låt som helst (ja t.om. Rick Astleys ”Never Gonna Give You Up”) till en post-dubstepballad för sängkammaren. Han är inspirerad av samtida r’n’b och eteriska producenter som HOLY OTHER och det märks. Han ger sig på sitt material som en förförelse, med tålmodiga, sensuella rörelser, en hand som rör sig över ljudfilerna som en smekning genom ett täcke.

Den senaste erövringen är den svenska popduon Heart/Dancers ”Hallucination”. I sin tolkning ger han musiken tid att andas och röra sig fritt. Vi hör hans trademarks: dova pianonharmonier, kristalklara hi-hats i en virvel av mjuk perkussion, glitchar och vokalsamples som studsar emot varandra i atmosfären. Det är en ljuv, sömnig remix, som ett samlag när man är precis på gränsen att falla in i drömmen, bara moln, ljusreflexer och slöa omfamningar.

Bojan Buntic

Simian Ghost A Million Shining Colors

Korallreven gör en underbar, exotisk remix av Simian Ghosts mästerstycke ”A Million Shining Colors” (en av årets bästa låtar enligt oss). I remixarnas händer blir låten ett supermelodiskt orientaliskt rave.

Bojan Buntic

mapei kingdom remix

Kingdom gör en bastung klubbredå remix på Mapeis superfina kandidat till årets kärlekslåt, hennes comeback-nummer ”Don’t Wait”.

Bojan Buntic

Futile Claps Attention LOve Laos Remix

I efterföljden av rockåteruppståndelsen under 00-talet, med band som White Stripes, The Kooks, The Libertines, The Strokes har det kommit många, många indierockband med stora ambitioner, vassa beroendeframkallande gitarriff och snygga basgångar. Futile Claps till exempel.

De är ett älskat lokalband här ifrån Göteborg som har spelat väldigt mycket live innan de 2012 släppte debutsingeln ”Attention”. Jag har hört dem spela på Henriksberg, och det lät fantastiskt: riktigt bra riv, Daniel Åslunds feta basgångar, och en fantastisk sångare som ger allt. Deras variant av indierock är lite mörkare, lite mer Holograms/Iceage-postpunk, lite mindre kommersiellt gångbart kanske än de flesta som försöker slå sig fram med den här typen av musik. Lite mer äkta, kan man nog påstå.

Nu har de släppt sin första EP via soundcloud. 4 nya låtar samt två remixar på ”Attention”, varav Love Laos är den jag rekommenderar här. I Laos omtolkning får låten en tung basgång, ett sensuellt gung; slöa höfter som rör sig fram över ett exotiskt beat, genom Göteborg-Afrika-Natten på väg mot en älskare. De glada melodierna och bongotrumman gör låten bara ännu mörkare.

Bojan Buntic

m d c alma kornel kovacs remix

Studio Barnhus main man Kornél Kovács remixar Muslim Disco Clubs ”Alma”. Resultatet: klassisk vocal house när den är som djupast och mest elegant: sexig, sensuell, effektfull: sirener, bakrundsambience, fet basgång, och ett sjukt snyggt rytmspår. Låten släpps via New Yorks house-etikett Let’s Play House och lär skapa en del rumpa både här i Sverige och på andra sidan atlanten.

Bojan Buntic

Immanu El

Idag remixar Gud världens dystra anlete, öppnar den variationslösa gråheten mot nya nyanser av vitt, slätar ut rynkorna och blinkar fram solsken; med snö på nästippen rusar jag efter bussen, på väg hem med två flaskor vin, på väg mot Fan Va Bra Livet Är Trots Allt. När snön väl börjar virvla omkring i högsta hastighet står jag och stirrar ut på en beklaglig vy, släpper en systemetpåsens lila i vinden, låter universum pussa och leka med den som jag ska pussa och leka med universum.

Visst är jag glad.

Soundtrack till Den Plötsliga Snöstormen: (Före Detta Göteborgaren) Frida Sundemo + (Göteborgs postrockstolthet) Immanu El. Bandet har gjort en total omarbetning av låten. Det är, skulle man kunna säga, som att omarbeta en hel dag från grunden. Istället för att vakna med ångest, vaknar du med hopp. Istället för att ramla i slasken snurrar du med snöflingorna. Istället för synthpresets och pop, postrockgitarrer som svävar ner stillsamt och grandiositet.

Hur som helst har någon omarbetat min dag i grunden.

Och ja. Originalet var också riktigt bra så det är väl som att byta ut en vacker neontavla på ett urbant snölandskap mot en stillsam, kontemplativ vandring genom Din Favoritskog eller, ännu bättre, en skog du aldrig besökt. Jag är i en skog jag aldrig besökt och det är skönt att man har gott sällskap: en vacker röst, en dov puls, genljudande gitarrslingor som ekar ut i aftonmörkret och allt man kan finna i ensamheten. I väntan. Omringad av snön!

(lyssna även på Sameblods remix av ”Snow” – en helt annan sorts grej)

Bojan Buntic

Julia Vero Leave it All behind vinjette remix

Stockholms producentduo Vinjette, som bland annat remixat tråkbandet Urban Cone, har gjort en skön remix på ”Leave It All Behind”, en av de bästa låtarna från Julia Veros självbetitlade debutep. Bomans vokaler blir en leksak i deras händer och  förvrängs och slängs omkring som en melodisk jojo till maxade electrostabs och chilla hiphopbeats. I bakgrunden hör man ett raptroll som diggar vad som sker, nån slags Timbaland från kloakerna. Det är en sån där beroendeframkallande poppärla som hypem.com lär älska. Jag har relaxat till den i en halvtimme nu.

Bojan Buntic


happy hands club remix cd

Det är vintertid, Bojan flyr Göteborg, går under jorden i Småland, och kan bara skriva hjärtan på facebook, banden lutar sig tillbaka och låter remixerna komma. Ikons enorma remix på Westkusts ”Touch”, en av årets top 100 låtar, kom för någon dag sen. Via Luxury kom också Happy Hands Clubs nya remixcdParking Lot låtar, med förvandlingar gjorda av Simian Ghost, André Laos, Azure Blue, Holy Family och Palpitation. Eftersom jag redan skrivit om den bästa remixen på CDn, Azure Blues mästerspel med ”Garden of Eden”, så står valet i princip mellan Palpitations remix av Parking Lot och André Laos på ”Can’t Win This”. Det blev André Laos. Tribal House är en fantastisk grej och det passade utmärkt med afrikanska rytmer och ädelstensbas till uppgivelsen och melankolin i ”Can’t Win This”. 

Bojan Buntic

We Go Oh Rasmus Faber

Kepsrock, dvs maxad EDM med smördroppande vokaler och tusentals armar som vevar i luften, är 2012s variant av Soundgarden/Pearl Jam-hysterin. Och Sverige surfar i fronten av vågen, där Avicii, Swedish House Mafia och resten av folket från bromancehuset står på samma gigantiska surfingbräda, som bärs upp av miljoner tonåringar (och äldre, misslyckade män) tryckta efter en blueprint i MySpace-fabriken 2005, med ett ytterst litet urval av modifikationer, i form av töjningar, kepstryck, piercingar, ironiska t-shirts (utan ironi) och en kärlek för ”hardcore”-punk och metal. Detta, mina damer och herrar, är Tomorrowland-folket. The Radio Dept. ”The Worst Taste In Music” handlar om en av dem.

Men musiken de lyssnar på är rätt så najs. Melodisk, harmonisk, beroendeframkallande, sockerhaltig, ytlig, livsbejakande, och varför ska man inte veva händerna i luften, då och då? Jag hörde att Magnus Olsson på festivalrykten.se var i tårar under SHM-spelningen i Stockholm.
Det hade säkert jag också varit, vem vet.

Det är chill.
Det är ok.
Det är en ny tid. Det är en ny Levels. We just go
Oooooooohohooooh. Whatever. Världen ska ändå gå under ikväll! Oooooh oooooh ohoh! Skål! Och så händerna i luften!

Lyssna på John Dahlbäcks remix på en ny EDM-anthem ”We Go Oh” (OH!) av Ramus Faber och den tyska duon Syke’n’Sugarstarr.
*Bojan Gör Veven* (ping Tobias Jakobsson)

Bojan Buntic

karl x johan bam spacey

Vi inledde dagen med Mitch Murders remix av Karl X Johans ”Do You Remember”. Nästa del av Do You Remember / Get It Allremixarna står får favoritproducent från Malmö för. Bam Spacey gör en omvandling i nivå med vår favoritremixtrollkarl Cyril Hahn. Här visar han helt andra förmågor än de vi såg på den hypnotiska Land Epn. Bam Spacey visar sig vara de små medelns konstnär, och anpssar denna drömska RnB till dansgolvet med enkla trix. Välvalda melodier, några syntpads, en 4-on-the-floor beat och en simpel manipulation av ”Get It Alls” refräng visar sig vara tillräckligt för att lyfta låten. Succé igen. Remixarna kommer officiellt ut i januari via Emotion.

Bojan Buntic