Arkiv för svensk pop

we float

We Float är den malmöbaserade kvartetten med det där lilla (stora) extra. Ledda av basisten Anne Marte Eggen, skapar Linda Bergström (sång), Fanny Gunnarsson (piano/klaviatur) och Filip Bensefelt (trummor) oerhört suggestiv musik som mynnar ut där jazz och pop möts, i ljudlandskap som skiftar mellan att vara milda brisar till stormiga vindbyar. Mysticeti är den första singeln från debutplattan Silence som också råkar ha släppts idag på svenska etiketten Havtorn Records

Här har ni också en teaser på Silence:

Mattias El Mansouri

Annonser

ricihie egan

Den numera Malmöbaserade irländaren Richard Egan fortsätter med att leverera mästerlig melankolisk pop. Senast skrev jag om The Heart’s Desire som släpptes i höstas. Nu är han tillbaka med Seance Of Light som är ännu ett steg i den ännu outstakade mörka stig som hans musik färdats över. I slutet av månaden släpps också hans fullängdare This Chemical Sea. 2015 börjar bra.

Mattias El Mansouri 

 

 

grapell

Stockholm fortsätter att föda fram nya talanger som ska bära Sveriges popfana framåt. Nu heter dem Grapell och de består av Emil Erstrand och Nils Nygårdh. Duon debuterade förra året med sin självbetitlade EP Grapell på det svenska indiebolaget Strangers Candy och är nu aktuella med ännu en till EP vid namn Friends som är ämnad att släppas den 8:e Oktober. På singeln Best Friend sjunger dem ”You always cheer me up, when you don’t even try to cheer me up” ett bevis på att de besitter förmågan att skriva fina texter om vänskap med en simpel men direkt lyrik. Musiken som ackompanjerar texten utgörs av en vacker minimalistisk ljudbild som varvar det folkpoppiga med det elektroniska. Med det sagt så är Grapell ett av de mest intressanta släppen, om inte det intressantaste, som svensk indiepop har att erbjuda. Det är en duo att hålla ögonen efter.

Mattias El Mansouri

tumblr_n9rgckCG0z1qebqrfo1_r1_1280

Det svenska audiovisuella geniet Iamamiwhoami fortsätter som vanligt med att sätta fart på tankeverksamheten med denna video som liksom de tre senaste, utspelar sig ute på havet. Den här gången är låten döpt till ögonbrynshöjande ”Tap Your Glass” som Jonna Lee mer än gärna försöker uppmana oss till i videon. Förmodligen har titeln någon djup anknytning till något som vi ännu, eller kanske aldrig kommer att förstå, men en vägledare i form av en pressrelease uppenbarade sig nyligen varpå Jonna förklarar att havet och vattnet har fått stå som en symbol för den digitala världen: En visualisering av var iamamiwhoami existerar och alltid har gjort. Med detta sagt, så får det vara upp till och var en att försöka uttyda vad det hela egentligen handlar om. Troligtvis kommer vi få fler ledtrådar i de kommande filmer som kommer släppas fram tills albumet Blue är komplett. Blue släpps den 10 November.

Mattias El Mansouri 

artworks-000083783872-dt8jwl-t500x500

Mannen bakom Night Envelopes heter Niclas Ericsson. Han huserar i Stockholm och har sedan två år tillbaka släppt musik på Soundcloud med låtar som influerats av minimalistisk elektronika och lite ambient. Nu är han tillbaka med singeln ”Nowhere”– en låt som låter minst lika illvarslande som sin titel. Det är en mörk och melankolisk plats han tar oss till här, och det låter precis som att det inte finns någonstans att ta vägen, som att protagonisten gett upp, som att hopplösheten har satt sina spår i hen.

Det är inte inte många artister som lyckas fånga känslor och matcha dessa med låttitlar, men jag tycker att Niclas har lyckats suveränt här. Att han råkar gilla artister som John Talabot, Purity Ring, Tycho, Washed Out och Tape gör inte det hela sämre direkt. Låt oss hoppas på att han återvänder med nytt material inom kort!

Mattias El Mansouri 

artworks-000082715060-1hopyx-t500x500

För er som inte känner till Moodblanc, så är dem en göteborgsbaserad duo signerat Magnus Dahlöf och Kenneth Jovinder. Vi uppmärksammade dem i våras. Då hade de släppt låten ”Something”- Ett stycke balearisk discofunk som förde tankarna till sena sommarkvällar och intima strandsrave. Nu är de tillbaka igen med låten Funky Summer (Feat. Moona)” – en låt som är lika mycket högklassig discofunk som drömpop. Råder gör också en viss 80-tals-estetik (*Host* brasspads) som även det bidrar till låtens säregna sound, som domineras av drömska ljudlandskap och en viss skandinavisk kyla som bara nordiska artister verkar kunna åstadkomma. Det är just den varm & kall-kobinationen som gör den här låten så behaglig att lyssna på. Det är svalkande svensk pop när den är som bäst.

Mattias El Mansouri 

stalon3

Sommrig och skön pop får vi från brödratrion Stalon. ”1992″ är deras debutsingel, tagen från den kommande fullängdaren Ingen Annanstans som ska släppas senare iår. Stalon  består av de tre skäggiga bröderna Viktor (sång), Philip (Gitarr och trummor) och Kristoffer Jonsson (bas)- alla sprungna ur de lappländska skogarna men numera bosatta i Stockholm. På ”1992” får vi höra de återkommande orden ”1992, allting var så mycket enklare då”- En sorts nostalgisk tillbakablick till ”barndomens somrar när livet var inrutat efter glassbilens körschema”, som Viktor säger när jag frågar honom om låten. Med det sagt; var livet enklare förr? Det är en fråga som Stalon har lyckats uppvigla på den här korta, relativt glada poplåten. Det är inte något jag har svar på, för jag var inte ens född eller ens påtänkt 1992,  men kanske får vi svar på deras kommande fullängdare. Lyssna på 1992 tills dess!

Mattias El Mansouri